Zalvia är min mamma Katarinas häst som hon fött upp själv. Zalvia är avkomma till Zalmiak som jag red svår dressyr på och pappa är Weltman som ju vunnit Grand Prix med min tränare Tinne Vilhelmson Silfven i sadeln. Ädelt påbrå i denna lilla prinsessa, alltså! Men Zalvia har haft ett liv fyllt av olyckor och skador och jag tänkte nu berätta om hennes 8-åriga liv, då allt verkar ha löst sig på bästa sätt för henne nu!

Nyfödd liten Zalvia, så söt!

Zalvia föddes på Segersta och kom rätt tidigt mot beräknat och fölningen skedde i en utebox. Hon höll på att stryka med av kölden redan första dygnet. Tack och lov kunde hon och Zalmiak flytta in och hon blev allt starkare och klarade denna kris. Hon gick sedan på två olika lösdrifter upp till 3 års ålder. Tyvärr ådrog hon sig ett hemskt skärsår på hasen som åring. Detta sår gav henne dels en varinkapsling och en lös benbit, dessa kunde vi senare operera bort, men en ful ”bula” på hasen dras hon alltid med.
Efter inridning visade vi henne på Kvelitetsbedömning i Strömsholm. Min goda vän Linn Månsson hoppade henne och jag visade gångarter. Det gick jättebra och hon landade på ca 7,5 i snitt i både hoppning och dressyr. Eftersom hon verkligen gillar att hoppa, men gillade mitt dressyrjobb sådär, så fick hon flytta till Linn för att bli hopphäst. Hon gick många nollor i 1m och 1,10m klasser och tyckte verkligen att det var livat att hoppa! Men detta ville inte frambenen, speciellt inte kotorna… Hon fick flytta hem igen då hennes ben inte klarar hoppning i den utsträckningen.
Under en period (ca 1 år) så red en tjej på gården henne på heltid och de rapporter vi fick verkade så positiva (vi red aldrig samtidigt). Då vi vid ett tillfälle såg ekipaget på hoppträning så såg vi att Zalvia inte alls trivdes med sin ryttare. Hon är ju en känslig dam och behöver en duktig ryttare med bra ridkänsla.

Så sommaren 2009 bestämde vi oss för att Zälja Zalvia, då hon inte riktigt räcker till för mina ambitioner. De som kom och provade blev alla överförtjusta då hon är mjuk som smör att rida på 🙂 Tyvärr klarade hennes sköra framben inte en besiktning.
Detta gjorde att hon fick behandlas och sättas igång ett par gånger. Under denna period var hon utlånad för lättare jobb till Suvi Räsänen som sedan ville köpa henne om frambenen höll. Men tyvärr blev det inte så. Hon fick sedan vara hemma hos oss och min fantastiska Sussi som ju hjälper mig med hästar, barn och allt möjligt, red henne på heltid. Detta var en toppen-lösning, Zalvia älskar Sussi och Sussi älskar Zalvia och kallar henne världens finaste! Vi skulle gärna ha gett Zalvia till Sussi, om nu bara Sussi hade haft möjligheten att ha egen häst!

Våren 2010, då hon bodde hemma hos oss, så testade jag att starta henne i en LB:3 på hemmaplan. Jag hade då bara suttit på henne dagen innan (annars var det ca 6 månader sedan jag red henne) och hon gick som en liten klocka! Vi var efteranmälda och startade allra först och fick hela 76%!!! Vilken fullträff! Hon vann klassen överlägset och fick ett fint täcke, rosett mm. Det är hennes enda framträdande på dressyrbanan, men vilket framträdande!

Snygga Zalvia på sin enda dressyrtävling!

Zalvia blev till sist utdömd och triangelmärkt i november 2010. Hon bedöms vara mycket lämplig som avelssto, och ädelt blod har hon ju!
Så nu är Zalvia utlånad till Inga-lill Persson på Långarnö i Grillby. Hon är otroligt älskad och uppskattad av sin gulliga fodervärd och bäst av allt: hon är dräktig med Belaggio!!! Ska bli otroligt spännade att se denna fölunge och följa i livet hos familjen Persson!

I mitt liv är det full rulle som vanligt! I helgen som var, så var Dortmund på förbundsträning för Lussan på vackra anläggningen Ledingenäs i Knivsta. Det gick fantastiskt bra! Lussan har någon sorts magi i sina träningar, hon fick Dortmund och mig att jobba som attan, till och med passagen blev riktigt bra! Vägen dit är att hela tiden jobba på att få honom känsligare och mer reaktiv. Mycket övergångar och krav på snabba reaktioner i dem alltså 🙂
På söndagen fick även min trojka-häst Moonshine följa med för att träna på ny miljö och nytt ridhus. Det var dessutom första gången han åkte lastbil! Allt gick jättebra han är verkligen en cool kille som vill göra sitt bästa.

I går (tisdag) var det Strolchis tur att träna, denna gången var det för Lars hemma på Kvarnnibble. Han var också riktigt fin, lite trassel med galopp-skritt övergångar, men mest för att han blir över-ambitiös och gissar lite… Men det redde upp sig på slutet! Han känns redo inför kommande unghäst-championat i Flyinge i oktober!
Har även hunnit in på jobbet för ett kort möte, vara hos tandläkaren, hämta och lämna Mira på dagis, mocka, rida de som inte gått träningar osv osv! Jobbigt att vara mammaledig!

Tröttsamt att vara hos tandläkaren tyckte Lina….

Nu laddar vi inför meeting i Sundsvall till helgen! Lastbilen är full, Dorten, Zky och Strolchi ska alla med. Dessutom kommer Norea och Cosby upp och ska tävla och bo med oss i lstbilen! Norea och hennes mamma Ann-sofi alltså, inte Cosby 🙂